En mängd epidemiologiska studier har visat att fuktskador i bostaden eller på
arbetsplatsen ökar risken för olika typer av hälsobesvär, t.ex. astmatiska och
allergiska besvär. Exakt vad som emitteras och orsakar dessa symptom i
fuktskadade byggnader är inte känt, men både kemiska och mikrobiologiska
agens är misstänkta. Vidare finns behov av bättre metoder för att identifiera
hälsorelevanta fuktproblem i byggnader.
År 2000 startade den epidemiologiska studien Bostad-Barn-Hälsa, (Dampness
in Buildings and Health, DBH). I den första fasen genomfördes en enkätundersökning där hälsa och bostadsmiljö kartlades för alla barn mellan ett och sex år i Värmland, (n=14 077). I den andra fasen fördjupades
undersökningarna i en fall-kontroll studie där 198 barn med allergiska besvär
och 202 friska kontroller ingick. Barnen läkarundersöktes och tekniska
mätningar och besiktningar genomfördes i deras bostäder.
Resultat från fall-kontroll studien visade att i hus där inspektörerna
observerade en mögellukt i golvvinkeln i något rum, var risken för astma och
allergiska besvär hos barnen större. Ju starkare lukt desto större risk för besvär
av typen rinit och eksem. Mögellukt i golvvinkeln kan vara ett tecken på en
fukt- och mögelskada inuti konstruktionen, t.ex. i grunden eller i ytterväggen.
Hus byggda mellan 1960-1983, småhus med betongplatta på mark samt hus
med frånluftssystem hade i högre grad mögellukt i golvvinkeln än andra.
Andra fuktindikationer som observerades av inspektörerna var inte associerade
till hälsobesvär hos barnen.
Mer än 80 % av småhusen och runt 60 % av lägenheterna i flerbostadshusen
hade en lägre ventilationsgrad än vad som föreskrivs i den svenska
byggnormen. Vidare visade det sig att barn med besvär hade lägre ventilation
hemma än friska barn. För att validera enkäten jämfördes föräldrarnas enkätsvar med observationer från besiktningen. Det var mycket god överensstämmelse för olika byggnadstekniska parametrar som exempelvis typ av hus eller typ av grundläggning, och relativt god för typ av ventilationssystem och golvmaterial. Däremot stämde föräldrarnas rapportering av olika typer av fuktindikationer och
mögellukt dåligt överens med inspektörernas uppfattning.
Slutligen visades att daghemsvistelse innebär en ökad risk för luftvägsinfektioner,
vilket var väntat, men även att risken för astmatiska och allergiska
symptom var större.
Sammanfattningsvis visade undersökningarna att fuktskador i byggnaden är en
riskfaktor för hälsobesvär såsom astma och allergi bland barn.
Fuktindikationer som rapporterades av föräldrarna var i större utsträckning
associerade till astma och allergiska besvär hos barnen, jämfört med de
observationer som gjordes vid besiktningen.
Comments